CyperPhoto Expo

sara-che-pink-hoodie-weekday-leopard-sneakers-zara-le-spec-sunglasses-stockholm-södermalm

 

Imorgon åker jag upp till Umeå för att hålla en föreläsning i fotografering och sociala medier  på CyberPhoto Expo tillsammans med Olympus. Mässan är Norrlands störta mässa för foto – film – mobil och outdoor. Mässan är kostnadsfri så passa på att kika förbi och ta chansen att se alla kameror och prata med kunnig personal. Jag kommer gå på scen kl. 12.30 för att prata om mitt arbete och vikten av mitt redskap i mitt tidskrävande arbete.

Att åka upp till Umeå känns väldigt kul, speciellt eftersom jag bodde där i några år under min barndom. Jag har inte varit tillbaka till Norrland på över 17 år så det ska bli kul att få hålla min första föreläsning på en plats som jag har mitt livs första minnen ifrån. Nog med nostalgi!

Idag håller jag på med något väldigt spännande, om ni vill få en förhandsvisning tycker jag ni kikar in på Snapchat (@sara_che) eller Insta-stories för en liten förhandstitt på vad jag på gång!

 


 

I will be in Umeå tomorrow to hold a workshop in photography and social media at CyberPhoto Expo together with Olympus. The expo is free of charge, so make sure to pop by and see the latest in photography and speak to professionals. I will be on stage 12.3o to talk about my work and the importance of my tool in this time demanding profession.

Going back to Ume feels extra fun, especially because I used to live the as a kid. I haven’t been back in over 17 years, so I’m very excited to hold my first workshop in the city where I have my first memories from. Enough with the nostalgia!

As for today, I’m up to something very exciting, so make sure to check out behind the scenes on Snapchat and Insta-stories for a preview.

 

 

blogstats trackingpixel

Eyes On: Mens Wear

sara-cue-new-york-fashion-week-camouflage-oversized-t-shirt-h&m-mens-wear-no-claim-sneakers-via-zalando-le-spec-sunglassessara-cue-new-york-fashion-week-camouflage-oversized-t-shirt-h&m-mens-wear-no-claim-sneakers-via-zalando-le-spec-sunglasses

sara-che-new-york-fashion-week-camouflage-oversized-t-shirt-h&m-mens-wear-no-claim-sneakers-via-zalando-le-spec-sunglassessara-cue-new-york-fashion-week-camouflage-oversized-t-shirt-h&m-mens-wear-no-claim-sneakers-via-zalando-le-spec-sunglassessara-che-new-york-fashion-week-camouflage-oversized-t-shirt-h&m-mens-wear-no-claim-sneakers-via-zalando-le-spec-sunglassesH&M Top, No Claim Sneakers via Zalando (here), Commes Des Garcon Bag, Le Spec Sunglasses

 

När till kommer till shopping så stannar jag inte endast vid damernas avdelning, jag tycker om att blanda in olika inslag och inbland hittar jag så mycket på herravdelningar, och även barn (haha!). Ett jätteenkelt tips är att köra en herr t-shirt som klänning, och när det  blir lite kallt (som nuuuu) så är det minst lika snyggt till jeans.

Nedan har jag plockat ut lite härliga plagg som jag är sugen på att klicka hem, i höst kommer jag bosätta mig i stora varma stickade tröjor och polos, och vintersemestern kommer bestå av enkla oversizade t-shirts.  Vad tycker ni om att blanda in herrplagg?

Nu blir det pressdag med Chrystelle och Tahira, häng med på Snapchat (@sara_che) och Insta-stories  för uppdateringar och galenskap.

 


 

When it comes down to shopping, I don’t just stop at the ladies department but I also like to see what the mens and kids department have to offer. For example, wearing this t-shirt as a dress is easy, or when it’s cold (like here in Stockholm brrr) pair it up with jeans.

Below are a few options that I’m about to click home, this fall I’m gonna live in a warm knitted polos and turtlenecks while the winter vacation will consists of oversized t-shirts like the one I wore in New York.

As for today, it’s press days here in Stockholm and I am off to meet up with Chrystelle and Tahira, make sure to tag along on Snapchat (@sara_che) and Insta-stories for updates and madness.

 

 

Shop My Edit

[show_shopthepost_widget id=”2016699″]

 

 

blogstats trackingpixel

Dear Dad…

sara-che-father

Father and I (age 4)

Sju år sedan, exakt på denna dagen ringer min telefon en lördagmorgon. Eftersom mobilen är på ljudlöst hörde jag inte min systers samtal, jag vaknar kort av en känsla i kroppen och tittar instinktivt på mobilen. Förvånad över min systers tidiga samtal ringer jag tillbaka till, innan hon hinner öppnar munnen vet jag precis vad hon skulle säga. Vår pappa hade dött den natten i Tehran,  det samtalet förändrade hela min värld och den skulle aldrig bli detsamma.

Att förlora en förälder är svårt, oavsett hur relationen ser ut. Vår relation var tyvärr lång ifrån bra, och vårt sista samtal bestod av besvikelse, sorg och hårda ord. Vår relation hade vart en kamp i många år, år som har satt sina spår djupt i mig men som även fått mig att växa som människa.  Detta är första gången jag talar officiellt på bloggen om detta, men det här ett ämne som står mig varmt om hjärtat, har det funnits tillfälle att dela med mig av vad jag har lärt mig så har jag aldrig tvekat. En väninna till mig förlorade hennes far för några år sedan och vi träffades under en tid då detta var väldigt färskt, hon hade precis tagit steget ut från att isolera sig själv. Jag såg så mycket av min egna sorg i vad hon bar, och eftersom jag idag har kommit till en plats där jag kan genuint säga att jag har en bättre relation till min pappa idag, än tidigare så ville jag dela det med henne så hon skulle kunna förstå att en relation dör inte endast pga en person fysiskt lämnar oss.

Att komma till den insikten är givetvis en resa och den resan har tagit mig flera år, precis när jag trott att jag är klar så överraskar livet mig med incidenter som påvisar att det finns ett djupare plan att utforska. Men vid det här laget välkomnar jag det, eftersom jag ser hur det har fått mig att växa som person. Och genom att se på saker ur ett högre perspektiv så underlättar det processen medan den sker. En vän frågade igår om det kändes tungt inför hans årsdag. Jag sa att tanken av hur mina syskon kan eventuellt må kändes tyngre. Jag har en fin relation till min far idag, även om han fysiskt inte är med mig. Men att detta kan tynga mina syskon gör mig mer ont, det är smärtsamt att se ens syskon i den situationen. Och ja, jag har tre syskon. Av någon märklig anledning har jag träffat flertal som tror jag är det enda barnet, men jag är lyckligt lottad att vara den äldsta av två pojkar och en syster. Dem betyder mer än livet, och det är en del som jag alltid hållit privat. Så ni kan ana tanken av att se ens syskon vara ledsna, ja det gör mer ont.

Det finns så mycket att diskutera, hur det är att förlora en förälder, hur man som utomstående ska bemöta det är ett kapitel för sig själv, samt resan man gör efter – för som jag skrev tidigare, livet kommer aldrig att vara detsamma. Denna händelse har präglat så många beslut. Ett exempel är att hade det inte varit för att min far hade gått bort hade jag inte flyttat till Los Angeles, jag var inne i ett YOLO-race så jag körde på. Det racet finns fortfarande kvar, dock inte med samma stress att man måste ta vara på all tid utan med ett inre lugn som gör att jag kan njuta av njuta och se fram emot vad som skall komma.

Med det sagt vill jag avsluta med att om man har en sämre relation till era förälder/föräldrar så kanske man kan funderar på att försöka lösa den relation innan det är för sent. Jag fick göra det solo, och jag vill tro att den processen skulle inte ta så många år om jag tog tag i det när han var vid livet, istället för att springa. Har du förlorat en förälder, det finns så mycket att säga beroende på var i processen man befinner sig men jag finns här och jag skriver mer än gärna privata mail, eller om du endast vill skicka det ut men inte få svar – men vetskapen att någon läser det kan vara hjälpande med. Jag finns här iaf – ingen behöver gå igenom det helt själv.

Ta vara på era föräldrar och er tid med dem, dem har gjort så gott dem kunnat och i slutet av dagen är dem människor precis som jag och du. Och både du och jag vet att INGEN är felfri – men det betyder inte att vi är mindre älskvärda för den sakens skull. Uppskatta den tiden du har med alla i din närhet för man vet aldrig när det är det sista.


Seven years ago, exactly on this day, my phone rings on a Saturday morning. Since the phone is on silent mode, I didn’t hear my sister’s call, I wake up shortly with a sensation in the body and look instinctively at my phone. Surprised by my sister’s early attempt of talking to me, I return her call. Before she opens her mouth, I knew exactly what she was about to say. Our father had died that night in Tehran, after that conversation,  my whole world  changed and it would never be the same.

Losing a parent is difficult, no matter what the relationship looks like. We were unfortunately far from good, our last conversation consisted of disappointment, sadness and harsh words. Our relationship had been a struggle for many years, years that have left their mark deep in my soul, but also made me grow as a person. Although this is the first time I speak officially on the blog about this, this topic that is dear to me. If  an opportunity has presented itself were I’ve been able to share what I’ve learned – I never back down. A friend of mine lost her father a few years ago, we met at a time when this was very fresh, she had just taken the step from isolating itself indoors for several days at the time. I saw so much of my own sadness of what she carried on her shoulders, since I am in a place where I can truly say that ”I have a better relationship with my father today than before”, I wanted to share it with her so she would understand that a relationship does not die just because a person physically leave us.

Coming to that realization is of course a process and the journey has taken me several years, just when I thought that I’m done, life surprises one with incidents that demonstrate that there is a deeper level to explore. But by now, I welcome it, because I see how it has made me grow as a person. And by looking at things from a higher perspective enables the process to be more with ease.  A friend asked yesterday if I was feeling low because his day, I said that the thought of how my siblings feeling sorrow was heavier. I have a nice relationship with my father today, although he is physically not with me. But the thought of them being in pain is painful. And yes, I have three siblings. For some odd reason, I have met several who think I’m the only child, but I’m lucky to be the oldest of two boys and a sister. They mean more than life, which is why I kept that part more private. So you can imagine the thought of seeing ones siblings sad, yes, it hurts more.

There is so much to discuss on how it is to lose a parent, what those around can can have in mind and act when a person is going through that sort of transition, as well as the journey that starts – for which I wrote earlier, life will never be the same. This event has marked so many decisions. For example, had it not been for my father had passed away, I wouldn’t have moved to Los Angeles, I was in a YOLO-race so I was in for the win. The race is still there, but not with the same stress and pain, but with an inner calm that allows me to enjoy each moments and look forward to what is to come.

With that said, I want to close with offering you the moment to think of your relationship with your parents, especially if you’re in a place were you’re hurting. I would like you consider to try to resolve your relationship before it’s too late. I had to do it solo, and I want to believe that the process would not take as many years if I had done it when he was alive, instead of running. If you’ve you lost a parent, there is so much to say depending on where in the process you are, but I’m here and I’m more than happy to have private emails if you need guidance or someone to talk to, or if you just want to send it out but did not get an answer – but knowing that someone reading may be helping with. I’m here anyway – no need to go through it all by yourself.

Please take care of your parents and your time with them, they have done the best they could and at the end of the day they’re people just like you and me. And you and I both know that no one is flawless – but that does not mean we are less lovable for the sake of it. Appreciate the time you have with everyone in your vicinity for you never know when it will be the last.
blogstats trackingpixel

Fikabaren

sara-che-fikabaren-stockholm-hotspotsara-che-fikabaren-stockholm-hotspotsara-che-fikabaren-stockholm-hotspotsara-che-fikabaren-stockholm-hotspotsara-che-fikabaren-stockholm-hotspotsara-che-fikabaren-stockholm-hotspot

 

Om ni bor i Stockholm eller har vägarna förbi stan kan jag tipsa er om Fikabarren på Söder. Milla och jag bänkade oss där igår lagom till brunch för att jobba undan lite, enkel frukost meny men riktigt gott! Skön inredning, inte alls stimmig som det kan bli på fik (speciellt under den här tiden av året), bra service och superskön musik.

För Milla och jag så var det första gången vi besökte stället, det är inget nyöppnat ställe men det har inte blivit av tidigare. Om ni har tips på härliga caféer eller restauranger så välkomnas dem – älskar att prova nya ställen.

 


 

If you live in Stockholm or will pop by soon, then I have a recommendation for you. It’s a café at Södermalm named Fikabaren. Milla and I sat there for hours, just in time for brunch and managed to get some hours of work done. The menu is simple, the good is very good. Nice interior decor, not at all busy as the cafeterias tend to be (specially at this time of the year), great service and really good music. 

As for Milla and I, it was our first time there, yet it’s not newly opened but we haven’t had the chance to pop by earlier. If you have tips on cafés or restaurant please feel free to share them with me – love trying out new places. 

 

blogstats trackingpixel

Sunflowers

sara-che-baum-und-pfergarten-coat-fila-sweater-skirt-stella-mccartney-sunglasses-sunflowerssara-che-baum-und-pfergarten-coat-fila-sweater-skirt-stella-mccartney-sunglasses-sunflowerssara-che-baum-und-pfergarten-coat-fila-sweater-skirt-stella-mccartney-sunglasses-sunflowers

Baum Und Ufergarten Coat, Fila Sweater, Baum Und Pfergarten Skirt, Stella McCartney Sunglasses, Urban Outfitters Bum Bag, No Claim Sneakers Via Zalando

Den här helgen har endast handlat om att vila upp batterierna, ta det lugnt och göra sådant som fyller batterierna.  Inhandlat nya fina blommor till lägenheten eller ligga raklång på soffan med Luke Cage maraton på Netflix, välbehövligt!

Idag ska jag äta brunch med en kompis, ev träffa upp en annan vän och även få lite jobb undan. Men först, ut på en långpromenad. Här på Söder har jag en runda som jag gärna går på helgerna, längs med vatten och natur, det är så mysigt och jag mår alltid så bra av att gå den rundan. Tänkte passa på och köpa en kaffe på vägen och njuta! Trevlig Söndag!


 

 

This weekend has been all about resting, re-charching the batteries, and only doing things that makes you feel good. Picked up new flowers and have been in horizontal-mode on the coast while watching Luke Cage on Netflix. Well needed!

As for today, I am off to have brunch with a friend, possibly meet up with another one later and afterwards get a little work out of the way. But first, I’m off to take a long walk – there’s this place I go to on Söder were you can walk close to the water and nature. Its so cosy and I feel so good by walking there. A coffee on the go and just enjoy myself. Happy Sunday!

 

Get the look

[show_shopthepost_widget id=”2001991″]

 

 

 

 

 

 

 

blogstats trackingpixel

Instagram Feed

Menu Title